Välkommen till reigans.se
info@reigans.se

En 14 dagars MC-utflykt...till Mellaneuropa - 2010


Se bilden i större format Som vanligt förbereddes resan så omsorgsfullt det bara kunde bli. Hade genomfört liknande äventyr förut, och varje gång kommit fram till att bra förberedelser i hög utsträckning ligger till grund för hur resan upplevs - både medan den pågår, samt även i minnet efter avslut.

Hade investerat i en ny R 1200 GS som jag hämtade i Karlstad 12 juli 2010. Utrustade den tämligen omgående med BMW"s väskor och Topbox, samt ett par kompletterande väskor ifrån Touratech. Dessutom lite detaljer från Wunderlich, samt GPS Garmin Zumo 660 inkl. låsbar hållare. Borde vara hyfsat komplett att utan större problem kunna genomföra en rundresa genom Tyskland, Österrike, Italien - samt åter via Schweiz, Liechtenstein, Tyskland igen och avslut genom Danmark innan jag var hemma.

Startade 28 juli 2010 med att köra ned till Kristianstad. Hade bokat hotell där inför nästföljande dag då MC"n skulle garantiservas hos Claessons i Bromölla.
Inga dramatiska inslag under resans inledande dag och servicen var klar kl. 12 påföljande dag. Körde vidare mot Trelleborg för att komma med färjan till Rostock.
Hade intalat mig själv att under den inledande inkörningen skulle varvtal ej överstiga 3500 rpm. Gällde upp till ca 250 mil och därifrån under resten av resan max 4000 rpm. Gällde alltså att försöka hålla sig borta från Autobahn för att inte väcka irritation bland medtrafikanterna.
Se bilden i större format Hade stannat vid en butik i närhet av Smygehuk för att köpa batterier till min kamera. Laddade i dessa och körde vidare mot Trelleborg. Hade gott om tid för dokumentation av anhalter längs resvägen och gjorde ett försök med kameran. -Inte ett livsteckem..! Tittade på klockan som visade 17.55. Nu var goda råd dyra..! På med hjälmen, kameran in i tankväskan och snabbt iväg in till centrum. Finner en Fotoaffär och hinner precis in i butiken före "gong-gongen". En både trevlig och hjälpsam kille hade självfallet inget emot att få sälja en kamera till en inrusande turist. Efter ett snabbt info om skötsel, tillbehör och övrigt så håller jag kreditkortet mellan fingrarna, beredd att bli 1500:- kronor fattigare.
Då säger killen plötsligt att "det kanske är SD-kortet som är dåligt?" - eller "batterierna är kanske dåliga?" Utan att invänta mitt svar testar han SD-kortet i butikens kamera. Inget fel! Batterierna däremot är totalt livlösa. Jag som nyss köpt nya batterier..!!
Upplösningen på äventyret blev inköp av dubbelpack med "HighPower"-batterier för 100:- kronor. Jag sparade 1400:- Kr och kunde behålla min hittills väl fungerande kamera. Allt tack vare en både kompetent och "serviceminded" försäljare i fotobutiken. Hur bra som helst!!!!! Besök gärna Nelanders Foto i Trelleborg. De har bra grepp om innebörden i uttrycket "God service"!

På kajen i Trelleborg träffade jag ett trevligt gäng från Kristianstad. De var på väg till Tjeckien för att närvara vid en MC-träff. Tre par på varsin MC, en Goldwing Aspencade, en Honda NV 650 och en Triumph Trophy.
Färjan lade ut från kaj kl. 23 och därefter var det bara att "gå i gryt". Uppe igen kl. 6 och strax därefter i land i Rostock.


In i Tyskland...


Se bilden i större format Kom iväg enkelt och smidigt från Rostock - även om redan här något dök upp, vilket senare skulle bli en ovälkommen följetong.
De övriga kamraterna som skulle till Tjeckien träffade jag på MC- och bildäck innan vi skingrades för att ta oss till resp. mål.
Hann köra prick en timme innan det kändes som läge för frukost. Stannade strax norr om Plau-am-See där ett Gasthaus Heidekrug hälsade i synnerhet "Bikers" välkomna. Kan mycket väl vara en lämplig anhalt för resenärer vilka inte vill gå upp redan kl. 5 på färjan för att hinna med frukost. Det här var riktigt bra! läs här
Se bilden i större format Vägarna hade valts från Garmin"s kartprogram "Map Source" där det är enkelt och smidigt att skapa rutter. Dessvärre visar det sig som vanligt att en s.k. "Skrivbordsprodukt" ute i verkligheten kan skapa ett visst mått av bekymmer. Det var bl.a. detta som drabbade mig redan i Rostock, samt skulle fortsätta vid genomfart av samtliga städer i Tyskland, undantaget Bayreuth, Nürnberg, Freiburg och Worms. I samtliga övriga pågick väg- och gatuarbeten på de väsentliga stråken, vilket i sin tur ledde till "Umleitungen" både kors och tvärs.
Med lärdom av detta kan det vara ett gott tips till alla som lägger upp GPS-rutter vid skrivbordet att inte använda navigation enligt det "snabbaste" vägvalet. I synnerhet om det skall kombineras med besök i tätorternas centrala delar.
Men - egentligen är det här ett resultat från återföreningen av Öst- och Västtyskland 1989. I det "gamla" Östtyskland hade så gott som allt blivit kontinuerligt eftersatt under den kommunistiska eran. Att försöka återställa, eller åtminstone lyfta samhället till en nivå som motsvarade befolkningens intressen, skulle visa sig både ta längre tid och kosta mer pengar än vad någon kunde uppskatta från början. Väg- och gatunätet i f.d. Östtyskland var så uselt att alla resurser avsattes för åtgärd av dessa. Följden blev att samma slags underhåll i "Västtyskland" blev lidande och har först på de senaste åren blivit möjligt att underhålla. Det är detta som sker just nu.

Harz - en Upplevelse och nöjestur!


Se bilden i större format Körningen gick alltså den här dagen från Rostock, via Güstrow, Gülow, Plau-am-See, Meyenburg, Reetz, Perleberg, Stendal, Magdeburg.
En bit efter Magdeburg kom jag till Wernigerode där sen lunch intogs. Wernigerode kan sägas vara inträdet till Harz, en "Naturpark" med fantastiska MC-vägar.!! Här hade jag tur som i förväg planerat in körningen i GPS"en. Vägnätet är omfattande och synnerligen trevligt. Tror så här i efterhand inte att jag hann med alltsammans, men jag botaniserade inne i Harz nästan 2 timmar och inte en sekund var bortkastad.
Bör upplevas av MC-entusiaster som inte varit där ännu..!!!
Se bilden i större format Avslutade dagen vid hotellet i Herzberg. Haus IRIS var bokat sedan tidigare och var godkänt. Träffade en kille från Köln som tog sig fram på en HD. Vi tog sällskap till en restaurang och lät oss väl smaka av både mat och dryck.



Se bilden i större format Av någon outgrundlig anledning tycktes jag komma iväg senare och senare. Behövde kanske inte bli alltför tidigt heller, men så småningom upptäckte jag att ambitionen att hinna viss antal km under en dag, jämfört med vad det verkligen blev, var två helt skilda saker.
Den här dagen skulle jag köra via Duderstadt, vidare över Erfurt ned till Bayreuth, för att slutligen nå Hirschaid strax nedanför Bamberg. Som sagt - i samtliga städer, utom Bayreuth, Nürnberg och Worms pågick vägarbeten med påföljd att planerad sträcka måste göras om. Den här dagen blev 80 km "längre" än planerat tack vare detta.
Behållningen däremot, var mycket trevliga vägar i övrigt, så inget var egentligen förlorat!
Se bilden i större format Sträckan skulle visa sig väl tilltagen och det gällde att hela tiden försöka utnyttja vad som stod till buds för att nå resp. mål inom utsatt tid. Visade sig naturligtvis ganska snart vara en både onödig och ansträngande metodik. På det här sättet blev det bara svårare att "uppleva" resan. Det heter ju att "resan är målet"!
Sträckan den här dagen blev 461 km och när jag kom fram till hotellet i Hirschaid var det mörkt ute för länge sedan..
Se bilden i större format Dag 5 - Söndag 1 augusti. Verkar bli en dag med bra väder! Kommer iväg efter stadig frukost och tyvärr direkt ut på Autobahn. Nåja, det är söndag och tämligen sparsamt med trafik så det är inga problem att hålla mitt "eget" tempo. Försöker hålla 3500 rpm, dvs. precis 100 kmh. Planerad sträcka är 370 km och målet är Kirchberg alldeles utanför Kitzbühel. Se bilden i större format Kör in i Nürnberg och cirkulerar där i knappt 30 minuter. Hinner knäppa några bilder intill borgen och gör mig i övrigt ingen större brådska med att komma ut på vägarna igen. Solen börjar stå högt och det är "bara" förmiddag. Ser lovande ut! Letade förgäves efter vägarbeten . Se bilden i större format Bra väder, men tyvärr 200 km på Autobahn den här dagen. Ca 35 km före München stopp i kö. 4 filer som knappt rörde sig. Efter att ha hållit mig till "regelboken" en stund noterade jag temperaturhöjning och valde att köra förbi ute på vägren, resp. mellan bilköer - så gott det nu gick. Gick alldeles utmärkt i drygt 16-17 km varefter jag kommit fram till den "flaskhals" som orsakat alltsammans. En bilolycka med flera fordon inblandade.
Bedömer att jag sparade ca 1-1,5 timme på den något regelvidriga manövern. Samtidigt är jag tacksam att jag körde MC och inte satt i en bil.
Strax efter Rosenheim svängde jag av Autobahn, men det visade sig vara en felbedömning. Jag kom snart ut på Autobahn igen efter att ha kört så extrema MC-vägar att jag har svårt att se tjusningen. Varje km innehållande minst 10 hårnålskurvor, omväxlat med små byar med begränsning 30 kmh, samt husbilar som effektivt blockerar och trängs.
Jag gav snart upp - landskapsvyer till trots - och körde ut på Autobahn mot Kufstein alldeles innanför gränsen till Österrike.

Österrike ---


Se bilden i större format Sammantaget kan sägas att körningen efter Rosenheim, samt även efter Kufstein vore en njutning - om trafiken gick åt ett håll, vore hälften så intensiv och husbilar vore förbjudna. Bedömer att hälften av samtliga husbilar och husvagnar jag sett kommer från Nederländerna. - Oerhörda mängder..!
Kom fram till hotellet läs här i Kirchberg. Fick ett riktigt trevligt mottagande och räknar med att få koppla av lite längre än vanligt vid det här "stoppet". GS"en och jag själv kopplar av i morgon!!
Börjar direkt efter ankomst med avslappnande verksamhet. Kändes välbehövligt…
Se bilden i större format Som sagt - GS"en vilar och återhämtar sig. Jag borde naturligtvis försöka göra detsamma, men bestämmer mig ändå för att utforska omgivningarna. Börjar "till fots" för att därefter åka linbana upp till Obergaisberg. Där uppe skall det finnas både utsikt, förtäring och bra väder. Det är inget att anmärka på betr. vädret nere i byn heller, så det var bara att tacka och ta emot! Se bilden i större format Väl uppe på toppen finner jag strax serveringen och lite broschyrer att läsa. Här finns också vägskyltar för att de besökande skall kunna ta sig runt i terrängen utan större problem. Den tunna luften är ansträngande och jag känner behovet av en "Bier". Sitter en stund i solen, tar del av tillgänglig info samt bestämmer mig så småningom för att promenera tillbaka till Kirchberg. Se bilden i större format För säkerhets skull frågar jag om lämplig väg tillbaka, samt hur lång tid som beräknas. Jag får bra information och är snart på väg nedför berget. Jag har 7,5 km framför mig och väl framme har det klarats av på 50 minuter. Ganska bra fart alltså! Stigen är så pass att en cross- eller enduromaskin utan större problem skulle ta sig både uppför och nedför.
Tempot märks vid återkomst till hotellet i form av duschbehov. Efter lätt ombyte söker jag upp en restaurang och sätter i mig lunch.
Mitt i eftermiddagens meditation infann sig en rejäl regnskur. Dessutom med ett åskväder som svepte förbi under drygt en timme. Tur i oturen att det inträffade under en vilodag. En bra ledstjärna kunde jag ju hoppas det var. Det gör inget att det regnar - bara jag inte kör MC samtidigt!

Över Grossglockner....!


Se bilden i större format Efter att ha hämtat andan i Kirchberg en extra dag känns det spännande att ge sig in i hetluften på allvar. Resan är planerad över Zell am See, vidare över Grossglockner Hochalpenstrasse och vidare in i Dolomiterna ner mot Tolmezzo i Italien. Känns både spännande och utmanande att ge sig iväg!
Började med ett riktigt irritationsmoment. Inne i Kitzbühel var det en miljon bilar, två miljoner husbilar, tre miljoner fotgängare och ca ett dussin hästdroskor. De sista var värst..!
Kom iväg en timme försenad, men därefter gick det i huvudsak problemfritt.
Bra MC-väder hela sträckan från start med lagom temperatur och molnighet. Fortfarande klart och uppehåll när jag stannade vid vägtullen för att betala entré för en dag inom området. Kostar 18 €! Se bilden i större format Ca 10 minuter efter passering tullen börjar det regna. Inte bra..!
Serpentinerna hade redan börjat så jag valde att chansa med undvikande av regnställ. Fortsatte alltså uppför bergssidan och hade relativt problemfri körning - frånsett försiktighet beroende på relativt mycket vatten på vägbanan. Dessutom tätnade dimman ju högre upp jag kom.
När jag passerade höjdskylten 2504 möh var dimman så tät att jag såg högst 200 meter och regnet så intensivt att jag stannade och drog på regnstället. Kändes direkt därefter både varmt och torrt. Dessutom med värme i handtagen var det inga problem med själva körningen. Den fortsatta färden blev alltså tämligen anständig, men totalt i avsaknad av den upplevelse som vägsträckan förväntades leverera.
Se bilden i större format Strax efter passage av den högsta punkten stannade jag där två tyskregistrerade MC stannat och kämpade mot vädret. På den här sidan såg det ut som att solen försökte bryta sig igenom. Jag parkerade, plockade fram kameran och förberedde en bild. Processen kan ha tagit 1 minut, men på den tiden försvann både solglimtar och synbara vyer. "Fånga dagen" är ju ett välkänt uttryck. Här passade "fånga stunden" betydligt bättre! Se bilden i större format Härifrån blev dock vädret bättre och bättre. Väl nere i Heiligenblut var det torrt och varmt. Framme i Winklern blev det stopp för lunch vid en "Biker-restaurang". Vi var några MC som stannat där, bl.a. ett gäng på 6 personer från Turkiet som alla körde BMW. Medan måltiden intogs började det regna igen så det var inte mycket att välja på. Alltså - regnställ på!
Ifrån Winklern och vidare över gränsen mot Italien, samt vidare till dagens mål i Tolmezzo, är det ingen överdrift att kalla vägen "spännande"! Vissa avsnitt oförskämt trevliga med mjuka kurvor och dramatiska höjdskillnader. Andra avsnitt med hårnålskurvor, skarpa nivåskillnader och bra vägbeläggning. Trevligt avsnitt - i synnerhet på den italienska sidan.

Italien ---


Se bilden i större format Kom fram till Tolmezzo strax efter kl. 18 och lyckades tursamt fixa ett hotellrum med bra pris och service. Kontakt via algambero@alice.it
Etappen tog alltså "hela dagen" men omfattade endast 232 km. Bara att ta lärdom av det faktum att körning på dessa vägar och i sådant väder kräver en helt annan planering än vanligtvis.
Se bilden i större format "I Love Italien..!" Åtminstone den här dagen. Soligt, varmt och torrt! Utvilad och stark siktar jag på vidare färd från Hotell "Al Gambero" mot dagens mål i Merano, mitt inne i Dolomiterna. Hoppas på en intressant dag.
Det här är den 8:e dagen och frånsett vissa besvikelser med vädret har allt gått hur bra som helst. Optimisten i mig räknar inte med något annat i fortsättningen heller.
Oavsett om färden går mellan stenväggar, via cirkulationsplatser eller genom trånga bygator är upplevelsen påtaglig. Precis på samma sätt som när färden går både uppför som nedför bergssidorna, genom hårnålskurvor, förbi vägarbeten där både försiktighet och tålamod kommer till användning, samt genom små byar som verkar vara ingredienser i vykortstillverkarnas förråd.
Inga problem att vare sig njuta av vyer eller ta sig fram i ett tempo som inte alls kräver ansträngning. Se bilden i större format Kör från Tolmezzo upp mot Ampezzo samt vidare mot "Passo di Mauria". Ligger på 1298 möh, men vägarna är fantastiska!! Befinner mig inne i hjärtat av Dolomiterna och fortsätter vidare över Cortina d"Ampezzo - ni vet där vinter-OS hölls 1956 - och upp över "Passo Giau" på 2350 möh. Vägarna blir Bättre och Bättre!! En fröjd att få vara här! Precis så tycker förmodligen även de övriga ca 200 motorcyklister som stannat högst uppe vid passet. Massor av nationer finns representerade.
Se bilden i större format Vet egentligen inte vad jag skall prioritera - MC-körning..? - Betraktande av naturen..? - Umgänge med motorcyklister från många andra nationer..? Bäst att inte fundera för mycket över sådant som ändå bara blir övermäktigt. Vädret är fantastiskt!
Se bilden i större format Passo di Mauria, på väg förbi ett av de trevliga avsnitten längs vägen.
Se bilden i större format Knäpper några bilder och kör vidare på väg 48 mot "Passo Pordoi", 2239 möh, samt vidare mot Canazei. Här kom GPS"en vilse och det blev en stund tvunget att lita till skyltar och karta. Fortsatte väg 48 till Pozza där väg 241 tog vid mot Bolzano. Fantastiska vägar hela dagen! Slutet från Bolzano till Merano dock motorväg 30 km, men det kan accepteras.
Med sådana vägar jag fått uppleva den här dagen gör det inte ett skvatt att distansen endast blev 268 km.
Se bilden i större format
Vägen upp mot "Passo Pordoi". Klarade av alla tre passen "Mauria", "Giau" och "Pordoi" på samma dag. Går ju bra när vädret är kanonfint, vägarna torra, humöret på topp - och hela tiden nya mål att se fram emot.
Det här är Dolomiterna..!!! - Eller Syd-Tyrolen..



Lämnar Dolomiterna


Se bilden i större format Bra hotell i Merano! Inget att anmärka på - förutom att det börjar regna sent ankomstkvällen, och det fortsätter oavbrutet över natten och hela nästa dag. Ett riktigt "bottennapp". Men hotellet tål ett besök! läs här
Har siktet inställt på "Timmelsjoch", ett pass med högsta punkt 2509 möh precis på gränsen mellan Italien och Österrike. Drar på regnstället direkt vid avfärd från Merano och kommer att behålla det på ända fram till etappmål i Konstanz vid Bodensjöns södra strand.
Förlorar naturligtvis mycket av behållningen med resan eftersom vyer och den allmänna tjusningen i resan försvinner till följd av regn och rusk. Gäller att vara observant och försiktig hela tiden. Kraftig stigning med skarpa kurvor - i kombination med våt vägbana. Inget man direkt önskar sig.
Det är ett oerhört klättrande och efter ungefär en timme stannar jag för att försöka få med några bilder. Går väl "sådär", men nu märker jag hur välbehövligt det är med en paus. Den här körningen kräver verkligen viss vana och är definitivt inget för en "nybörjare". Inte ens i solsken!
Stannar nästan högst upp för att ägna mig åt en stunds "kontemplation" när det helt plötsligt börjar snöa! Inget mäktigt snöfall, men det det är trots allt endast 5 augusti.

Från Italien till Österrike...


Se bilden i större format Hoppar på MC"n och kör vidare. En km senare når jag passets högsta punkt och här varnar färddatorn för "låg temperatur". Det är endast 2,5 grader i luften!

Schweiz, Liechtenstein och Tyskland


Se bilden i större format Kändes på något sätt befriande att få börja resan nedöver mot Sölden i Österrike. Bara att stanna vid tullstationen och snällt betala 14€ i avgift. Alternativet att åka tillbaka - aldrig…! Inne i Sölden stannade jag på en BP-station och tankade. Här erbjöd expediten en kopp värmande kaffe och det behövdes ingen speciell övertalning för att få mig att "nappa" på erbjudandet. Hon bjöd dessutom på en liten godisbit med gott om energi. Jag vet inte vilket som värmde mest. Värmen i kaffet, eller i tjejens agerande!? Mycket bra initiativförmåga.
Blev fortsatt en transportsträcka genom Arlbergtunneln, vidare via Feldkirch in i Schweiz och därifrån in i Liechtenstein. Stannade en kort stund i Vaduz men insåg tämligen raskt att det som fanns här hade jag redan sett någon annanstans. Alltså åter ut på Autobahn igen och vidare mot Tyskland. Helt plötsligt var både Schweiz och Liechtenstein gigantiska! Se bilden i större format Det tog avsevärd tid att ta sig fram till Konstanz vid Bodensjön och därifrån vidare. Körde säkert igenom 100 rondeller för att komma igenom staden. Eftersom jag inte bokat något boende och klockan redan visade 17.30 bestämde jag mig för att söka lyckan i Radolfzell med omland. Stannade alltså, knappade in sökfunktion "Logi" i GPS"en och inom några sekunder hade jag ett möjligt urval inom acceptabelt avstånd. Valde att försöka hos "Landgasthof Steiner" i Bankholzen.
Jodå! Rum fanns och dessutom en restaurang. Jag körde dit och fann ett synnerligen trevligt "Gasthaus". Hann knappt innanför dörren innan jag tilldelades en skyddad P-plats för MC"n, erbjudande att hänga blöta kläder på tork i ett varmt rum, rumsnyckeln i handen och snabbt in i duschen.
Just då kändes det mesta bättre än bra! läs här
Jag hade inte frågat om rumspris ännu - och tänkte inte göra det heller. Bestämde mig för att ett hoppas på fortsatt god service och fördelaktiga inslag. Väl nere i restaurangen beställde jag in en "Bier" samt en Rumpstek som hade räckt till ett Curlinglag. Hamnade i samspråk med ett trevligt tyskt par vilka gav en hel del goda råd och tips både beträffande omgivningarna och det allmänna läget i Tyskland. En hel del frågor fann sina förklaringar.
Efter frukost, packning och utcheckning stod jag där med en räkning på 40€. Väl levererat!! Kan utan vidare rekommenderas.
Dagsetappen stannade vid 355 km.

Åter in i Tyskland


Se bilden i större format Struntade i regnställ vid avfärd från Bankholzen. Det såg lovande ut och jag bedömde att jag hade goda möjligheter att klara mig. Innan den planerade färden tog vid valde jag att köra in i Singen för att granska omgivningarna. Innan jag hade inspekterat färdigt hade jag självfallet hamnat i ett vägarbete som "muntrade upp". Kom så småningom ut på ett kort avsnitt av Autobahn, växelvis med körning på Bundesstrasse, och siktet inställt på Freiburg.
Tämligen ordinär körning hela sträckan fram till Freiburg, varefter jag kom in på väg 294 - vilken senare övergick i väg 33 via Haglach. Hade lite tur med det vägvalet eftersom det visade sig vara en riktig "höjdarväg"! Konstant mjuka och rytmiska böjar, med farter mellan 60-100 kmh. Bara att njuta!!
Så småningom kom jag fram till Offenburg och hade därmed kört något sydväst om Schwarzwald. Där var jag 2009 på semester med bil och kan gärna rekommendera också dessa vägar. Området är relativt stort och kräver utan vidare ett upplägg på minst 5-6 timmar för att bli någorlunda utforskat. Valde alltså att avstå från uppdraget detta år.
I Offenburg lade GPS"en delvis av. Röststyrningen strejkade och detta orsakade några nya moment att sätta sig in i. Nu fick jag lov att både kontrollera kartan i GPS"en, samtidigt som det gällde att se vad det stod på vägskyltarna. Ovana moment till en början, men det dröjde inte så länge till dess det gick riktigt bra. Och varför inte..? Resenärer har ju funnit sina vägar i alla tider - även utan GPS.
Från Offenburg blev det först Bundesstrasse 33 upp till Baden-Baden och därifrån till Karlsruhe via Autobahn A5. Väl framme i Karlsruhe skulle jag vidare till Wörth am Rhein, dvs. via A65 till att börja med. Nu var det emellertid vägarbeten på gång och GPS"en indikerade 8,4 km till avfart. Båda filer stod i praktiken stilla varför jag efter kort betänketid bestämde mig för att ibland köra mellan filerna, ibland ute på vägrenen. Allt gick fantastiskt bra och jag sparade säkert 40-50 minuter på det "praktiska" tilltaget. Kom fram till besöksadressen i Maximiliansau och fick tillfälle umgås en stund med mina vänner fam. Dorfmann, vilka i viss utsträckning har stark anknytning till Köping. 2009 besökte jag Bernd Dorfmann på samma plats som nu. Vid det tillfället var det 38 år sedan vi senast träffades. Kanske det börjar bli lite tätt nu..:-)).
Efter ett par timmars samvaro och socialt utbyte var det dags att fortsätta resan. Skapade en ny rutt från den plats jag befann mig på och siktade på Worms, lagom för att ev. hinna fixa ett boende för natten. Körde ut på Bundesstrasse nr. 9 och brassade på via Germersheim upp till Worms. Började bli mörkt när jag stannade för att låta GPS"en söka rätt på logi och fann några att välja på bland utbudet av Gasthaus och Gasthof. Fann ett som låg i utkant av staden, ringde upp och - så var sovplats med frukost fixad!
Den här dagen blev det 392 km vilket kändes ganska "lagom". Jag hade alltså kört två dagar i rad med relativt lämpliga distanser, även om det tagit god tid. Räknar med att köra till Bremen följande dag. Får se hur det går…



På väg hem..


Se bilden i större format Gästehaus Schmitt läs här i Worms står sig väl i konkurrensen. Hög komfort, bra mat och priser! Aningen långt utanför centrum, men det var ju inget som "drabbade" mig den här gången. Kom iväg i god tid och satte av mot i första hand Koblenz, samt därifrån mot Bonn / Köln.

Nürburgring ---


Se bilden i större format Innan jag hunnit riktigt så långt dök en skylt upp. "Nürburgring" stod det på den… Reagerade precis som en järnbit intill en magnet. Alltså - bara att köra dit. Vädret var "kalas" och det fanns massor med folk i omgivningarna. Tydligen pågick någon aktivitét ute på banan. Visade sig vara "DTM" som kördes 7 aug. Efter att ha cirkulerat runt i området en stund bestämde jag mig för att promenera runt lite i tätorten samt knäppa några bilder. Därefter kunde jag fortsätta mot nästa anhalt. Den första sträckan från Nürburgring över Hönningen var en sån här "drömväg". Stora nivåskillnader, snabba och mjuka kurvor samt då och då en liten raksträcka. Nästan som ute på banan…
Via Bonn vidare till Köln där jag kryssade runt en stund. Staden är så pass stor att det egentligen inte var avsett att göras några utforskningar. Det fick helt enkelt bli en liten "omväg". Efter Köln var siktet inställt på Wuppertal.


Se bilden i större format
Familjen Stipps i Wuppertal fick jag inledningsvis kontakt med via Internet. Sonen i familjen sålde 2006 en BMW R1150RT som jag blev lite intresserad av. Nu blev det ingen affär oss emellan, men en kontakt etablerades som tycks hålla i sig fortfarande. Förra året, 2009 - försökte jag hälsa på hos dem, men de var inte hemma när jag kom dit. Jag hade inte aviserat något besök den här gången heller utan tog helt enkelt en chans. Se bilden i större format Den här gången gick det bättre! Full aktivitét pågick och nästan hela familjen fanns på plats. Endast sonen Ben var bortrest, men det fick duga ändå. Hade även sedan tidigare fått bra kontakt med fadern Willi som också "brinner" lite grann för BMW. Han har en Z3 stående i garaget.
Willi har en besynnerlig hobby - han samlar på registreringsskyltar, och även ibland andra skyltar till fordon. Han har en minst sagt omfattande samling. Tyska skyltar med stor dominans naturligtvis, men här fanns även några utländska, inkl. ett antal svenska. Det här var alltså första gången vi träffades och jag inser hur fantastiskt enkelt det kan vara att skaffa vänner och kontakter bara man har intresse av det. Kändes nästan direkt som att vi känt varandra i åratal. Se bilden i större format Blev kvar ett par timmar och hann med att i det närmaste planera resor och sammanträffanden till nästa sommar. Vi får se hur det kommer att gå. Förevigade alltsammans med några bilder innan jag åter tog mig ut på Autobahn för vidare färd mot Bremen. Se bilden i större format Innan jag ger mig iväg måste jag naturligtvis få någon form av dokumentation på Willis skyltsamling. Se bilden i större format Kort sträcka innan jag kom fram valde jag att konsultera GPS"en för val av nattlogi. Sedan några timmar tillbaka hade röststyrningen återkommit så nu kändes det mesta som fullt normalt igen. Ett Gasthaus Meyer"s i Huntlosen ansågs värt att chansa på. Jag ringde upp, fick direkt napp och åkte genast dit.
Huntlosen ligger intill Oldenburg och finns alltså "ute på landet" - men ändå inne i staden. Här pågick en festival i dagarna två så det var rejält med liv och rörelse runt omkring. Skapligt med folk i rörelse varför det kändes aningen osäkert med parkering av MC"n strax utanför. Här visade värden bra serviceanda och erbjöd fri parkering inne i ett låst förråd alldeles intill hotellet. Hur bra som helst! läs här
Låste alltså in MC"n, duschade och åt kvällsmat innan tankarna inför nästa dag gjorde sig påminda.
Körningen den här dagen uppgick till 556 km och hittills var jag uppe i totalt 3791 km under resan.

Resans avslutning...


Närmar mig upplösningen på resan med säkra steg. MC"n har hela tiden uppfört sig så gott som exemplariskt och jag själv som förare har egentligen endast haft förmånen att få färdas med ekipaget. Den här slutliga dagen i Tyskland går alltså från Huntlosen i Oldenburg, via Hamburg och Lübeck, vidare upp till Puttgarden. Så gott som direkt ut på Autobahn med siktet inställt på besök hos Louis butik i Lübeck. Dit var det ca 200 km och avsikten med besök där var inköp av tillbehör till MC"n. Kunde vara bra med en magnetförsedd oljeplugg. Även inne i Lübeck drabbades jag av en "Umleitung" vilket betydde en rundtur i de centrala stadsdelarna. Så småningom kom jag fram till butiken vilken visade sig vara stängd. Av någon anledning hade jag förbisett att det var söndag. I stället besökte jag en restaurang där jag fick i mig lunch för dagen. Därefter åter ut på Autobahn A1 upp mot färjeläget i Puttgarden. Kom några regnstänk vilka var så obetydliga att färden fick pågå utan någon åtgärd.
Vid färjeläget träffade jag två killar från Umeå vilka besökt en musikfestival "Wackes" i närhet av Kiel under veckoslutet. De hade kört Umeå-Kiel på varsin MC och var nu på väg hem igen! Riktiga "friskusar"..! Dessutom träffade jag en kille från Dortmund som var på väg upp till östra Småland i närhet av Blomstermåla. Han hade några vänner hemifrån vilka bjudit över honom till deras sommarställe. Han körde naturligtvis också MC.
30 km norr om Rödby återkom regnet, men nu i något kraftigare form. Bara att stanna och dra på regnstället. Strax innan Köpenhamn öppnade sig himlen totalt! Det blev alldeles svart över himlen och regnet bokstavligen öste ned. Vattnet samlades på vägbanan och hann inte undan tillräckligt snabbt varför det var tvunget att köra ytterst varsamt och försiktigt. Klockan var 16.30 på eftermiddagen, men i mörkret kändes det som kl. 22.00. Besynnerligt.
Så småningom kom jag in i tunneln före Öresundsbron och där gick det ju an. När jag därefter kom ut på bron var det ljust och i det närmaste regnfritt. Vädret rör sig inom "snäva marginaler"! Lyckades passera brofästet, betala avgiften på 205,00 Kr och därefter bara styra in mot hotellet i centrala Malmö. Kom som vanligt fram helskinnad och kan endast konstatera att dagen i det närmaste varit "befriad" från omtumlande upplevelser. Kanske kommer det några i morgon..?! Hyfsad körning med distans 507 km.

De avslutande två dagarna disponerades utan vare sig jäkt eller stress. Undvek motorvägar i möjligaste mån och körde via Höör - Växjö - Eksjö - Kisa - Linköping - Hjortkvarn - Örebro - Fellingsbro och hem. Valde att stanna till på några platser längs vägen - bl.a. för att hälsa på hos några bekanta. Kom hem hel och välbehållen efter 14 dagar i sadeln. Bara att försöka samla intrycken och redovisa det som jag själv har noterat.
Totalt innehåller resan 4988 km och så gott som alltihop har varit trevligt - eller åtminstone lärorikt.



Se bilden i större format Se bilden i större format Se bilden i större format